i fredags tog vi vårt pick & pack och begav oss till ängelholm. innebandycup stod på schemat, nolltolerans mot att förlora stod också på schemat. så taggade som vi var på lördagsmorgonen även om den började i kaos har vi nog aldrig varit innan. den glädjen vi hade, känslan av att få spela innebandy med de bästa vännerna var enorm. så himla bra helt enkelt. lördgasmorgonen började i kaos, när vi skulle lägga ner våra matchtröjor inser vi att två av dom är borta. vi vände hela husvagnen och förtältet upp och ner. men vi kunde inte hitta dom. fick komma på en nödlösning och jag fick spela i en annan tröja. efter den matchen skickade vi bud till intersport och vi fick sex nya vita tröjor som vi fick använda istället. och det var kanske bra, för när lördagen var slut så var vi obesegrade och hade inte släppt in ett ända mål. nöjda och glada laddade vi om inför de tre resterande gruppspelsmatcherna och slutspelet som skulle börja på söndagen. söndagen fortsatte den i samma stil även om vi förlorade första matchen för dagen. sen kunde inget stoppa oss. vi vann de två andra gruppspelsmatcherna, vi vann kvartsfinalen, vi vann semifinalen och tillslut vann vi även finalen. och FYFAN vad glada vi var. efter att ha förlorat finalen två år i rad så kände vi att det var dags. firade vinsten med champange och ett stop på mcdonalds innan vi åkte hem. vi tackade tydell för att han valde att sponsra oss till att vara med i f18. nu laddar vi om inför dam cupen som spelas nästa helg, som affären fröjd sponsrat oss till. och vem vet, kanske kommer vi hem med ännu en pokal efter den helgen. mirakel kan ske.